Booriing!

Så otroligt rädda vi är för att ha tråkigt. På riktigt.

boring-1024x768

Men det vi är mest rädda för är ifall andra skulle råka se att vi har det tråkigt. För har man tråkigt så lever man högst troligt ett innehållsfattigt liv och det vore ju hemskt om andra trodde att man gjorde det. Näpp, då är det bättre att göra något – vad som helst! Skitsamma om man är sugen på det eller inte, bara man gör något. Är det inte så det är nu i vårt individualiserade samhälle? Att det är upp till var och en att skapa sitt eget värde. Med tanke på att man idag sällan har ett självklart uppdrag med ett tillhörande automatiskt värde ställs det ju ett enormt ansvar på mig och på dig. Att vi ska hitta på vår egen mening med livet. Och mitt ska inte likna ditt – man vill ju inte vara någon copy cat.

Tro fan att det begås fler självmord idag, vi får ju inte någon som helst bekräftelse på att vi är på ”rätt” väg. Det finns för många alternativ, inget varken rätt eller fel. Jag vet inte hur ni känner men det vore konstigt om det inte skapade en hel del beslutsångest. Och alla vet väl att ångest gör en handlingsförlamad och då är det rätt nära att ge upp. Varför ska man ens försöka när det funkar att leva på bidrag? Det räcker ju lagom till ciggen och fikat. Eller varför inte jobba på sitt låtsasvärde, på Facebook. Det kan man ju faktiskt påverka! Forma och putsa till. Jag, personligen, tror att om man tillbringar mer tid i cyberrymden än på arbetsmarknaden och definierar sig själv utifrån Facebook och Insta, kan det bli svårt att komma till en arbetsplats där man inte är störst, bäst och vackrast. Eller åtminstone har blivit lite bortskämd med att alltid få som man vill och jäkligt många likes. Säg att man kör jobbracet och känner sig förminskad, kanske inte så konstigt för att man inte har haft ett riktigt egenvärde och det märks på det nya jobbet. Då är det nog jäkligt lätt att gå in i den omtalade väggen. Alternativt kanske man känner att man måste hävda sig ännu mer.

Okej, så det här är en cynisk reflektion av nuläget och då tycker ni förstås att förslag på förbättringar vore lämpligt istället för att bara sitta och gnälla. Klart jag har förslag. Frågan är vem som tar på sig det ansvaret? Ansvaret för att faktiskt genomföra förbättringar vad gäller allt det kring självkänsla och att känna mening med livet. För ärligt talat när det kommer till kritan. De enda auktoriteterna som har möjlighet att förmedla kunskapen är SKOLAN och FÖRÄLDRARNA. Om inte de tar sitt ansvar för uppfostran – vem ska då göra det? Skolan ”lär ju bara eleverna ämnet i fråga” och skiter i resten. Föräldrarna curlar järnet och är rädda för att sätta gränser, kanske dels för att de hela tiden måste se till att barnen har roligt och inte blir ledsna, arga eller uttråkade. Det vore ju vidrigt ifall andra på Facebook skulle tro att mina barn har det tråkigt!

Man ska helst vara mer kompis än förälder och skolan tar ju inte heller sitt föräldra-ansvar. Nu för tiden är det ju lärarna som blir mobbade utan att säga ifrån. Som barn är det alltid kul att testa vart gränsen går, det måste vi göra för att lära oss vad som är just rätt och fel. Men när ingen visar var gränsen går så är det klart att man kör på. Utan gränser, lagar och regler uppstår ofta anarki och vem kan man egentligen skylla det på? Men framför allt, vem ska börja med att ta sitt ansvar och våga sätta gränser? Jag anser att du som förälder och lärare borde börja med det – idag! Visa vad som är okej och vad som inte är det. Visa att det är okej att inte veta vad man vill. Att det är okej att ha tråkigt.

Nöden är uppfinningarnas moder.

Det är när du har som mest tråkigt du kommer på något nytt och får använda din fantasi och kreativitet. Det finns liksom ingen chans att du i längden kan utöva någon annans intressen så hitta dina egna. För att hitta dina egna så måste du testa dig fram och våga känna efter. En sak kan jag lova dig – varken du eller dina barn kommer hitta era intressen genom timmarna framför iPaden. Just sayin… Bara för att vi nu har större möjlighet att få tillgång till all information som finns i hela världen, har våra hjärnors kapacitet att bearbeta stimuli inte ökat. Därför måste du välja vad du fokuserar på. Våga välj dig själv och våga ha tråkigt.

BoringOR

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s