Dikter

Ett hjärta, en mur
Det kan ha vart ditt
Det var en för jävla tur
Att det blev som det blitt
För muren föll isär
Och bakom den jag fann
Enbart mörker och misär
Det känns som jag vann
Jag vann första pris
När jag såg ditt nakna väsen
För på något sätt och vis
Blev jag äntligen kräsen
Du visade vad jag kunde få
Och jag tackade nej
Stolt kunde jag därifrån gå
För du passade faktiskt inte mig
När utopin krackelerar
Utan att du förstår
Du letar efter mera
Så mycket du förmår
Men det du söker
Finns inte någonstans
Du letar i röken
Blind, bortom vett och sans
Det river i bröstet
När du inser till slut
Att det eviga löftet
Hade hittat vägen ut
Halt, manöver
Det kliar inuti
Jag river tills det blöder
Kan det vara allergi?
Jag tål inte mitt liv
Det måste vara så
Ska jag våga ta detta kliv
Som kan ta mig härifrån
Jag flyr från allt
Och letar efter tröst
Men det börjar bli kallt
Får jag ligga på ditt bröst?
Ensamhet är döden
Det är jag övertygad om
Jag har tappat glöden
En mystisk röst viskar ”kom”
Nyfikenheten bestämmer
Den enda kvar blir jag
Och döden nämner
Att det aldrig mer blir dag
Den kallaste vinter
I en hemsk saga
Tänk om jag aldrig
Hittar tillbaka
Jag skrattar åt allt
Ler tills jag tar slut
Lovar dig tusenfalt
Medan jag söker vägen ut
Vill att du ska veta
Hur jag känner om mitt liv
Tankarna bränner så heta
Låt mig köra tusen mil
Köra långt bort från dig
Och allt du försöker ge
För jag klarar inte va den tjej
Som fortsätter att le
Släpp mig fri
Från din fängslande blick
Släpp mig fri
Från den famn jag fick
Släpp mig fri
Från den tvångströja jag bär
Släpp mig fri
Det är allt jag begär
Släpp mig fri
Fastän jag egentligen inte vill
Släpp mig fri
Och låt tiden stå still
Släpp mig fri
Även om jag vill ha sällskap
Släpp mig fri
Men glöm aldrig vår vänskap
Jag förstår hur lätt det måste vara
Att inte välja mig
När hennes lemmar visar sig blott bara
Tätt omslutna kring dig
Men har du tänkt på allt du väljer bort
Allt som hon inte är
En stubin som är alldeles för kort
Och en värme som alltid finns dig när
Jag kunde ge dig en brännande känsla
Som du blir fullständigt beroende av
Men istället bröt du dig in i ett fängelse
Och här står jag ensam utan varken hjärta eller krav
Jag kan inte förstå
Hur lätt det skulle va
Om vi var både av och på
Utan att varken ge eller ta
Det vore kanske det bästa
Men det känns liksom fel
Dock är det konkret fakta
Att din kärlek gör mig hel
Jag får dig bara ibland
Och jag känner mig så tom
Jag blundar bäst jag kan
Men den du tänker på är hon
En doft av syren
Ett grässtrå som böjs
En hand så len
En volym som höjs
Ögon som kisar
En hammock på gung
Fingrar som visar
Tulpaner och Ljung
Kroppar vaknar och somnar
Munnar äter söta bär
Hela du smakar sommar
Jag tror jag är kär
Jag känner mig så trött
Allt är bara svart
Men jag minns när allt var sött
Mest minns jag ditt skratt
Men jag får klara mig
Utan dig intill
Så låt mig bara få sova
Sova lite till
De skrattar och ler
Att de bara vågar
De kräver inte mer
Det känns som de sågar
Sågar mig på mitten
Med deras nöjdhet om livet
Varför får de ta del av friheten
När jag sitter här i skiten
Men så kom jag på fort
Att det är lika synd om dem
Jag hade glömt bort
Att de är lika ensamma som jag
Jag vill ha dig
Du som förstår mig, förstör mig
Långsamt förgör mig
Tills jag försvinner
Du stör mig
Med din rena existens
För kan jag inte få dig
Vill jag ha dig
Men jag skäms
Skäms över att du förför mig
Jag står här naken inför dig
Varför är du ett gift för mig
Ett gift så evigt och förtrollande
Måtte detta aldrig ta slut
Vi är så lika
Du och jag
Som bär tillika
Vi är välbehag
Men vi har haft våra duster
Och vi bor i olika land
Du ser vatten och kuster
Jag ser jordgubbsland
Du har plåstrat mina sår
Brustet hjärta och kanske mjälte
Och fastän du har gråa hår
Är du alltid min hjälte
Släpp allt när du träffar någon som mig
Jag kan bara önska att få någon som dig
Varför reagerar jag så när du säger hej
Mina känslor är ett virrvarr, ja eller nej
Jag vet inte hur man gör denna grej
Jag vet bara att jag tycker mycket om dig
Så ta mitt stora ego
Såga det mitt itu
Krossa det till Lego
Kasta ut det i ett jehu
Jag vill inte se vart det hamnar
Ske din vilja, inte min
Du finns hos mig när jag famlar
Och jag är för evigt din
Jag gick men lämnade olåst
Ifall du skulle få för dig att följa
Mitt stora ego, full och uppblåst
Jag trodde jag inte hade något att dölja
Men jag döljer allt och lite till
Ifall någon skulle få för sig att titta
Osäker och rädd för allt jag vill
Det finns iochförsig inte något att hitta
Bara tomhet, sveda och värk
Innan jag gick fick du dock ett svar
Att jag tror du fått mig märkt
Och att jag egentligen vill vara kvar
En tanke blev handling
Din närhet var balsam
Vi delar en sanning
Du är en varm hand
Värme i min kropp
Energier flätas intensivt
Vi skapar ett kretslopp
Och du ger mig liv
Det kanske inte är
Någon tillfällighet
Jag kommer vara dig när
I all oändlighet
Du fanns där för mig
En frusen sekund
Inget existerade
Varken tid eller rum
Sen lämna du
Och allt fanns kvar
Det var helt absurt
Det fanns inga val
Bara gyttja och mörker
Men det fanns också nåt
Som jag verkligen försöker
Att inte glömma bort
En frusen sekund
När jag fick känna mig kär
En frusen sekund
Det är allt jag begär
För vem annan skulle jag vara
Om inte för dig
För vem skulle jag förklara
Om inte för dig
För vem skulle jag hänga i en snara
Om inte för dig
För vem skulle jag allt klara
Om inte för dig
För vem hade jag orkat svara
Om inte för dig
För vem annan skulle jag vara
Om inte för dig
Annonser
%d bloggare gillar detta: